Nordisk sång

Alt. koral: 1. I himmelen, i himmelen, där Herren Gud själv bor, hur härlig bliver sällheten, hur outsägligt stor! Där ansikte mot ansikte jag evigt, evigt Gud får se, se Herren Sebaot. 2. I himmelen, i himmelen, vad klarhet, hög och ren! Ej själva solen liknar den uti sitt middagssken. Den sol som aldrig nedergår och evigt oförmörkad står är Herren Sebaot. 3. I himmelen, i himmelen, vad sälla utan tal! Av änglarna och helgonen vad glans i ärans sal. Min själ skall bliva dessa lik, av evighetens skatter rik, hos Herren Sebaot. 4. I himmelen, i himmelen man inga tårar ser. Ej döden, ej förgängelsen där skola härja mer. Där skänkes fröjd och härlighet och frid och oförgänglighet av Herren Sebaot. 5. I himmelen, i himmelen en sällhet du berett, som intet öra hörde än och intet öga sett, ej njuten av ett dödligt bröst, ej sjungen av en dödligs röst, o Herre Sebaot. 6. I himmelen, i himmelen själv alla väse...

1. I hoppet sig min frälsta själ förnöjer, i tron jag till ett evigt väl mig höjer, ty jag betänker att dödens länker har Kristus brutit och mig livet skänker. 2. Med honom salighetens stig jag funnit, och himlaarvet han åt mig har vunnit. När jag insomnar han mig omfamnar, och på hans armar jag i himlen hamnar. 3. Som fågelen vid ljusan dag sig gläder, så glad i ljusets rike jag inträder. Vid änglasången och harpoklangen jag skådar evighetens dag uppgången. 4. Och högre, klarare än gull, än solen, min själ skall skina ärofull för stolen. Den gode Guden iklär mig skruden, som själv han lovat åt den kära bruden. 5. En evig, oförgänglig fröjd det bliver, som fridens Gud i himlens höjd mig giver, där Jesu vänner med palm i händer lovsjunga Lammet, som de sina känner. 6. Ack, att jag dit ur sorg och strid må komma, där Gud församlar i sin frid de fromma! Min Jesus vände snart mitt elände i fröjd och salighet förutan ände. 7. Beredd håll mig, o Jesus Krist, att vänta din ljuva ankom...

Text: B G Hallqvist Musik: L Moberg

1. Nyt ylös, sieluni,  mullasta nouse tästä,  jo riennä eteen taivaan valtaistuimen!  Ja vaikkei silmäni  valoa Herran kestä,  luo Jumalan ja Karitsan käy riemuiten.  Iäiseen iloon  ja juhlaan jaloon  Karitsan suuriin häihin olet kutsuttu.  Armosta Jumalan  saat taivaan kunnian,  aarteesi kauniin, perintösi ikuisen.  Siis taivaan juhlaan kiiruhda jo kiittäen.  2. Saan kerran herätä  Herrani kaltaisena,  saan kirkastetuin silmin nähdä Jumalan.  En enää ikänä  vaikerra janoisena,  kun häissä valmis morsian on Karitsan.  Saan kruunun siellä  ja puvun vielä,  tuon pyhäin vaatteen, Kristuksen vanhurskauden. Saan syntisyyteni,  syyn kyyneleihini,  pois heittää, vaihtaa kunniaan ja pyhyyteen  ja kyyneleni kiitosvirteen iäiseen.  3. Kun täällä puolittain  silmillä hämärillä  saan Herraa kaukaa katsella jo riemuiten,  kun t...