Nordisk sång

1. I Jesu namn me stemner fram til himmelhamn. Med Krist om bord me styrer over livens fjord. Når han er med, då fer me i Guds fred. 2. I tyngste trong til himlen stig då opp vår song. Der styrer han som all vår vande venda kan og snu vår gråt til song og sigers låt. 3. Sjå opp og tru på Gud igjennom gråt og gru! For trui kan  deg bera gjennod og brann. Om all ting brest, di tru til honom fest! 4. Sjå opp med von til den velsignade Guds Son! Han hjelper fram og aldri gjer di von til skam. Når fast du held, hans ord står fast som fjell. 5. Sjå opp og bed! Så sender Herren deg sin fred, så hjarta er alt stilt og saelt i striden her og vet så visst: du sigrar då til sist. Text: Elias Blix (NoS 473) Musik:Otto Winter-Hjelm

1. Hela vägen går han med mig, vad kan jag väl önska mer? Kan jag tvivla på hans godhet när jag här hans ledning ser? Himmelsk frid, gudomlig trygghet uti honom har min själ //: ty jag vet, vad än mig möter gör dock Jesus allting väl :// 2. Hela vägen går han med mig, hjälper mig och är mitt stöd, ger mig nåd för varje prövning, styrker mig med livets bröd. Och om hjärtat skulle törsta, vägen kännas tung och lång, //: glädjekällor då ur klippan springer fram som förr en gång :// 3. Hela vägen går han med mig, - vilken kärlek hög och rik! Och till sist en evig vila ger han mig i himmelrik. När jag där får fri, förklarad, inför honom falla ned //: skall med glädje jag det minnas: hela vägen gick han med! :// Text: Fanny J Crosby-van Alstyne     E Nyström 1878, bearb. Musik: R Lowry  

Text och musik: T Hagenfors

1. Oi Herra, jos mä matkamies maan  lopulla matkaa nähdä sun saan!  Oi, jos mä kerran  näkisin Herran  kunniassaan!  2. Sinua kaipaa sydämeni,  sun puolees huutaa mun henkeni.  On yksin tästä  sen ikävästä  kyyneleni.  3. Muut kaikki hylkää, vaan sinä et.  Autuuden särkyneet sydämet  sinulta saavat,  sä luet haavat  ja kyynelet.  4. Mua auta, Herra, mä toivon vaan,  vaikkei ois toivoa ollenkaan.  En päästä sua,  ennen kuin mua  käyt siunaamaan.  5. Oi Herra, suothan sä minulle  sun armos voimaksi matkalle.  Anteeksi anna,  mua nosta, kanna,  vie perille!  6. Oi saanhan joukkoon autuaitten  kanss’ ystäväini ja omaisten  mä päästä kerran  luo armon Herran.  Oi saanhan sen! 1. När får jag se dig, Frälsare kär, ren och förklarad bliva dig när? När ser mitt öga dig i det höga, sådan du är? 2. Går ibland kära vänner min stig, rolös och arm jag dock känner mig. Friden jag vinner först, då jag finner vägen till dig. 3. Människo

1. O hur saligt att få vandra hemåt vid vår Faders hand! Snart vi slutat ökenfärden och går in i Kanaans land. Härligt sången där skall brusa, stark som dånet av en vattuflod: Äran tillhör Gud och Lammet som oss vunnit med sitt blod. 2. Här vid älvarna i Babel tystnar ofta nog vår sång, men vi väntar bättre dagar i Jerusalem en gång. Härligt sången där skall brusa... 3. Intet mörker där skall vara, inga tårar, ingen nöd, ingen synd och ingen plåga, ingen djävul, ingen död. Härligt sången där skall brusa... 4. Här vi skiljs ifrån varandra, här är möda, sorg och strid, men uti den gyllne staden snart vi mötas får i frid. Härligt sången där skall brusa... 5. O, må ingen bli tillbaka här i denna mörka värld! Må vi alla där få mötas efter slutad pilgrimsfärd! Härligt sången där skall brusa... Text: J Blomqvist , P Ollén   (SvPs300) Melodi: R Lowry   

1.  Én Gud og alles Fader  er hjordens og dens hyrders rop.  Ett livets vell oss bader,  og ett er våre sjelers håp:  Én røst fra sanndru munner,  én ånd i alles røst,  én fred hvortil vi stunder,  én tro med evig trøst!  Én kjærlighet, én lengsel,  én kamp for palmen hist,  én utgang av all trengsel,  ett liv i Jesus Krist!  2. I Åndens samfunn vandre  vi da den store pilgrimsgang  og synge med hverandre  det frelste Sions seierssang.  Igjennom natt og trengsel,  igjennom nød og død,  med stille håp og lengsel,  med dyp forventnings glød –  fra kors, fra grav vi stige  med salig lov og pris  til den oppstandnes rike,  til frelsens paradis. Text: B S Ingemann, M B Landstad (DNS 531) Musik: L M Lindeman

1. Tuolla taivaan asunnoissa  autuaissa Jumalan  itku on ja murhe poissa,  siellä ilo ainian.  Oi, jos sinne minäkin  murheen maasta pääsisin!  2. Siellä eivät turmiota  kuolema ja synti tee,  loppunut on synnin sota,  rauha siellä vallitsee.  Oi, jos sinne minäkin  murheen maasta pääsisin!  3. Siellä helkkyy mykkäin kieli,  kuulee korvat kuurojen,  selkeääpi synkkä mieli,  rammat hyppää riemuiten.  Oi, jos sinne minäkin  murheen maasta pääsisin!  4. Siellä ruumiit aivan uudet,  puhtaat, kirkkaat kokonaan,  t änne jäävät vajavuudet,  synnin arvet päälle maan.  Oi, jos sinne minäkin  murheen maasta pääsisin! 1. Högt i himlens ljusa boning,  där Guds rena klarhet rår,  där är vila och försoning  utan sorg och möda svår.  O, hur gärna byter jag  jordens natt mot himlens dag!  2. Syndens makt är där helt krossad,  döden ingenting förmår,  där är syndaren förlossad,  kärlek, endast kärlek rår.  O, hur gärna byter jag  jordens natt mot himlens dag!

1. Jag är en gäst och främling, som mina fäder här. Mitt hem är ej på jorden, nej, ovan skyn det är. Däruppe bor min Fader i härlighet och ljus, där ville jag ock vara uti min Faders hus. Hem, hem, mitt kära hem, ej finns en plats på jorden så skön som du, mitt hem. 2. Däruppe bor min Jesus, min Frälsare så huld, som gick för mig i döden och tog på sig min skuld. Om glädjen blomsterströdde vart steg jag här går fram, jag skulle ändå längta hem till Guds dyra Lamm. Hem, hem, mitt kära hem... 3. Hur jordens blommor doftar av friskhet och behag, och hur dess fåglar sjunger den sköna sommardag, hur vänner dyra, kära, så ljuvligt möter mig, mitt hjärta ändå längtar, o sköna hem, till dig. Hem, hem, mitt kära hem... 4. Ty här på denna jorden är synden med i allt och ger åt allt det sköna en främmande gestalt. Fast den ej kan fördöma, sen själv fördömd den är, den kan mig ännu plåga, men så den skall ej där. Hem, hem, mitt kära hem... 5. Och snart, så ordet säger, jag skall ock hinna d

1. Jag är en pilgrim här, går till mitt hem. Jorden som törne bär är ej mitt hem. Här på en okänd strand blir det mej trångt ibland; men se, det goda land vinkar mej hem! 2. Kort är min pilgrimsfärd, snart bär det hem! Ja, från en stormig värld längtar jag hem! Snart är all nöd förbi, snart ska jag glad och fri sjunga om seger i himlen, mitt hem! 3. Där är ej sorg, ej ve, där är mitt hem, där får jag Jesus se, bo i hans hem, där får jag se därnäst dem som jag älskat mest, där är mej evigt bäst: saliga hem! Text: Lina Sandell Musik: G Lewenhaupt

1. Jag är främling, jag är en pilgrim, blott en afton, blott en afton bor jag här. Försök ej hindra mej från att  följa Guds folk på väg genom sand och bölja! Jag är främling, jag är en pilgrim, blott en afton, blott en afton bor jag här. 2. Resemåltid i hast jag äter, som ett ilbud, som ett ilbud stannar ej. Jag står omgjordad kring mina länder, har vandringsstaven i mina händer; resemåltid i hast jag äter, som ett ilbud, som ett ilbud stannar ej. 3. Lammets blod har mitt dörrträ tecknat, mej beseglat, mej beseglat, jag är hans. Ej syndens surdeg jag mer vill smaka, iväg jag hastar, ser ej tillbaka. Lammets blod har mitt dörrträ tecknat, mej beseglat, mej beseglat, jag är hans. 4. Lammets måltid mej saligt hugnar som en försmak, som en försmak av hans ro. Med skodda fötter ur träldomsbandet jag går att finna det goda landet. Lammets måltid mej där ska hugna i en evig, i en evig fröjd och ro. 5. Jorden har ej den ro jag söker, nej, jag längtar, nej,

  1. Kun kodin kauniin taivaisen  sain tähden Jeesuksen,  en viihdy maailmassa en,  vaan jäävät riemut sen.  Oi Kaanaanmaa, oi kaunis maa,  se maa jossa Jeesus on!  Sinne Jumalan lapset pääsevät  iäisesti olemaan. Kiittäkää Herraa, kiittäkää Herraa,  kiittäkää, kiittäkää, kiittäkää Herraa!  Sinne Jumalan lapset pääsevät  iäisesti olemaan.  2. Kun synti, liha, maailma  tien saavat ahtaaksi,  n e voitan Herran armossa  ja pääsen vapaaksi.  Oi Kaanaanmaa, oi kaunis maa...   3. Kirkkaammin päivää loistavaa  Karitsa valaisee,  ja voiton kruunu ihana  päässäni säteilee.  Oi Kaanaanmaa, oi kaunis maa...    4. Itsesi Jeesus kirkasta,  niin oikein laulaa saan,  vapauta kieli kankea  kiitokseen oikeaan.   Oi Kaanaanmaa, oi kaunis maa...   1. I himlen Jesus mej berett ett hemvist underbar; jag därför mer ej trivs i det som förr min glädje var. O Kanaans land, du sköna land, där Herren Jesus bor, dit Gud vill föra sina barn  till evig fröjd så stor! Lovsjun