477 Upp du min själ och sjung / Nyt ylös, sieluni

1. Nyt ylös, sieluni, 
mullasta nouse tästä, 
jo riennä eteen taivaan valtaistuimen! 
Ja vaikkei silmäni 
valoa Herran kestä, 
luo Jumalan ja Karitsan käy riemuiten. 
Iäiseen iloon 
ja juhlaan jaloon 
Karitsan suuriin häihin olet kutsuttu. 
Armosta Jumalan 
saat taivaan kunnian, 
aarteesi kauniin, perintösi ikuisen. 
Siis taivaan juhlaan kiiruhda jo kiittäen. 

2. Saan kerran herätä 
Herrani kaltaisena, 
saan kirkastetuin silmin nähdä Jumalan. 
En enää ikänä 
vaikerra janoisena, 
kun häissä valmis morsian on Karitsan. 
Saan kruunun siellä 
ja puvun vielä, 
tuon pyhäin vaatteen, Kristuksen vanhurskauden.
Saan syntisyyteni, 
syyn kyyneleihini, 
pois heittää, vaihtaa kunniaan ja pyhyyteen 
ja kyyneleni kiitosvirteen iäiseen. 

3. Kun täällä puolittain 
silmillä hämärillä 
saan Herraa kaukaa katsella jo riemuiten, 
kun taivaan ihanain 
äänien sävelillä 
jo täällä voimaa on - oi päivää Kristuksen!
Hetkeni täyttää, 
voimansa näyttää 
jo täällä taivaan ihmeellinen rakkaus. 
Vaan milloin aavistan 
sen juhlan korkean, 
kun uutta virttä laulan kanssa pyhien, 
niin aivan maahan painaa juhla autuuden. 

4. Siell' kaunis kannel soi, 
veisaamme virttä uutta, 
ei koskaan lopu se, ei koskaan vanhene. 
Täällä en lauluun voi 
saada sen ihanuutta, 
kuitenkin laulan ylistystä Herralle. 
Hän verellänsä 
ja hengellänsä 
myös minut Jumalalle lunastanut on. 
Kunnia, kirkkaus, 
voima ja ylistys 
sinulle, Jeesus, ikuisesti kaikukoon. 
Ja taivas, maa ja meri aamen vastatkoon. 

1. Upp, du min själ och sjung! 
Stå upp ur jordegruset 
för att ödmjukt skynda fram till Guds och Lammets tron. 
Fast blicken, svag och tung, 
ej tål det klara ljuset, 
får du dock, min själ, nu stämma upp din jubelton. 
Kallelsen ljudit, 
den har dig bjudit 
till Lammets stora bröllopsfest i himmelen. 
O, vilken ära där 
din Gud åt dig beskär! 
Där är din del, ditt arv, din rikedom, din skatt. 
Guds nåd är evig. Sjung, min själ, jubla glatt! 

2. O, vilken härlig lott 
att Herren lik få vakna 
och förklarad skåda honom sådan själv han är! 
Då är allt glädje blott, 
min själ skall intet sakna. 
Då är Lammets brud fullkomnad, helgad, ren och skär. 
Mig kronan räckes, 
jag övertäckes 
med Jesu Kristi härliga rättfärdighet. 
Min synd och skuld så svår 
och varje bitter tår, 
allt blir förbytt i helighet och kraft och fröjd, 
och lov och pris skall ljuda klart i himlens höjd. 

3. Då redan här jag får 
så ofta lycklig vara, 
fast min dunkla blick blott delvis kan min Herre se; 
då himmelsk sång mig når 
re´n här med toner klara, 
o, hur härligt skall ej sedan allt för mig sig te! 
I lyckans stunder 
Guds kärleks under 
så ljuvligt strålar mig till mötes redan här. 
Men när jag tänker på 
att en gång jag skall få 
med alla frälsta sjunga Lammets nya sång, 
då blir min själ för ändlöst jubel alltför trång. 

4. Till gyllne harpors slag 
den nya sången klingar 
ifrån evighet till evighet, men ny alltjämt. 
Här ljuder sången svag, 
men dock jag Jesus bringar 
mitt hjärtas hyllning med den sång jag här uppstämt. 
Hans blod mig renat, 
han mig förlänat 
full frälsning och försoning inför Herren Gud. 
Pris, ära, härlighet 
och makt i evighet 
min konung och min Frälsare jag sjunga vill. 
Ja, amen, svarar himlar, jord och hav därtill.

Text: J Kahl (VK 632, FSP 585)
Musik: Finsk folkmelodi