489 Den signade dag

Här sjunger Alice Babs textvarianten från Wallinska psalmboken till en dalakoral i Gagnefs kyrka (är melodin från Gagnef tro?):


Här sjungs den nuvarande psalmtexten på en dalakoral från okänd socken (kommentera gärna, ni som vet vilken!):



Här följer varianten från Piteå (Öjebyn):



Och här (äntligen!) psalmbokens koral:


1. Den signade dag som vi nu här ser 
från himmelen ned till oss komma, 
den blive oss säll, den låte sig te 
oss allom till glädje och fromma. 
Ja, Herren den högste oss alla i dag 
för synder och sorger bevare.

2. Den signade dag, den signade tid 
var morgon jag månde betänka, 
då frälsningens sol så härlig och blid 
rann upp för all världen att blänka 
och herdarna hörde Guds änglar i skyn 
som sjöng om att dagen var kommen. 

3. Det heliga kors vår Herre själv bar 
med synderna, världens och mina, 
jag sätter mot satan till värn och försvar, 
förtröstar på Frälsarens pina. 
Det blod som på korset till bot för oss rann 
har utplånat synderna mina. 

4. Om än varje träd och gräs på vår mark 
fått stämma och talande tunga, 
om djurens och fåglarnas, ljuvlig och stark, 
som änglarnas röst kunde sjunga, 
förmådde de aldrig tillfyllest Guds Son, 
vår Frälsare Jesus lova. 

5. Men såsom en fågel mot himmelens höjd 
sig lyfter på lediga vingar 
och lovar sin Gud, är glad och förnöjd 
när den över jorden sig svingar, 
så lyfter sig själen i innerlig fröjd 
till himlen med lovsång och böner. 

6. Så låt oss då lova och bedja vår Gud, 
när stunderna växlar och skrider, 
så ska vi få styrka att hålla hans bud 
och tålamod om vi än lider. 
Ja, låt oss då verka med allvar och flit, 
så länge oss dagen förunnas. 

7. Ty dagen den är dock aldrig så lång, 
att inte dess afton skall stunda. 
Då lämnas vårt verk, då tystnar vår sång, 
det må vi med allvar begrunda. 
Då blir vi utburna, och sömnen blir tung 
i graven, vår bädd och vår boning. 

8. Ack, give då Gud att vi honom så tjänt 
med allt vad han låtit oss äga, 
så nyttjat de pund oss Herren förlänt, 
att han till envar måtte säga: 
Gå in i din Herres glädje, gå in, 
du tjänare gode och trogne! 

9. När vi så ska hem till vårt fädernesland 
och skiljas från sorg och elände, 
befalle vi tryggt vår själ i Guds hand 
och glada från världen oss vände. 
Ja, Herren han give i Jesu namn 
vår vandring en fröjdefull ände!

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

505 No livnar det i lundar

500 Nå soli bak om blåe fjell